Jag har just lagat vår bykmaskin, iallafall tror jag att jag lagat den, jag har åtminstone blött ner källargolvet! Sambo hade lagt sköljmedel och bykpulver i fel fack och sen sluta den pumpa ut vattnet. Så jag hämtade en ficklampa och min manligaste skruvmejsel, gav mej ner i källaren, strök mej fundersamt i skägget och gick upp efter en skruvmejsel som passade ändamålet. Jag skruvade upp filtret och fann, ett hårspänne, ett gem, två spikar och ett tjog pärlor. Rätt tråkig utdelning om jag får säga det själv, förra gången jag gjorde en liknande manöver fann jag mitt försvunna körkort (eller delar av det)!
Man känner sej märkligt tillfreds efter att ha gjort en sådan enkel grej, skruva ur en skruv och vrida ett vred(?) klarar t om lille Oz av plus att han skulle rensat filtret med glädje.
Orsaken till denna omotiverade tillfredsställelse är ganska enkel; det är en "man grej". Det är helt enkelt en sådan sak som mannen i huset skall fixa. För en riktig man är detta heller ingenting att kännas stolt över, på den tiden det tog mej att fixa filtret hann den riktige mannen med att bygga ett garage och köra in bilen!
Problemet är närmast att jag lider av någon sorts praktisk-dyslexi, jag fattar helt enkelt inte hur man får ihop saker. Jag kan klyva ved, såga ner träd och riva ett garage, men att få ihop nåt...Nix nej.
Den kände tjeckiske fotbollsspelaren Pavel Nedved svarade en gång sin gravida fru "jag är en fotbollsspelare, ingen elektriker" när hon bad honom byta en glödlampa. Jag är definitivt inte så illa därann men jag förstår hur han menar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar