Gizmo har hunnit bli sex år och skulle väl ha kastrerats för länge sen, men det är liksom en "grabb grej" att det inte blivit av. När man ser honom komma vaggande över golvtilljorna med en cigarrcigarett i ena mungipan, väsande "are you feelin` lucky punk" Hah, do ya?" och "now, when you apologise like I know you`re goin to!" så är inte min första tanke hmm den grabben skulle må bra av att kastreras!
Så jag har helt enkelt dragit på det, skutit på det och velat bort det.
Räddningen kom lite oväntat från en undulat med näbbskabb. Min syster Frida äger nämligen ett sådant kreatur och var i skriande behov av någon som kunde köra den till veterinären, aha tänkte jag, låtom oss slå två flugor i en smäll!
Det bokades tid hos smådjurskliniken i godby, Rosalie Palmer är tydligen den främste av undulat experter och inget mindre dög åt lille Hugo! Nu råkade de sej så att Gizmo fick ett tips om vad som var i görningen och på dagen d var han som bortblåst. Vad den listige lille rackaren inte hade räknat med var att Hugo blev kallad till återbesök en månad senare.
Så när dagen d (eller e?) återigen närmade sej var det ingen som så mycket som andades om något som kunde ens avlägset associeras till ett veterinär besök. Lyckligvis har Gizmo bara åkt kattbur två gånger tidigare och det var länge sedan i en annan bur än den vi nu förfogade över. Buren ställdes fram och glatt ovetande gick han in halvvägs för att ta sig en närmare titt och PANG! Fällan slog igen.
För er som aldrig har hört en sex kilos frasse yla för full hals kan jag säga att ni missat något, det är tyvärr omöjligt att beskriva i text, men tänk er valarnas sång blandat med en ilsken elefant hanne så är vi nära nog. Innan jag fått honom till bilen hade han kissat första gången, innan jag fått honom till godby hade han kissat fjorton gånger till!
Andrahands värdet på min volvo 245 ligger just nu strax under 0 euro. Jamandet avtog dock efterhand då det verkade som även Gizmo blev tagen av de doftsensationer han lyckats åstadkomma. Vid Ämnäs korsningen var det ända ljud som hördes i bilen ett hest kvittrande och jag kan inte avgöra om det kom från Hugo eller Frida. Själva operationen gick ganska enkelt, katten fördes bort till ett enskilt rum utan publik där ingreppet skedde.
Borta är den tid då far i huset står och tittar på, småleènde med armarna i kors i början och sittande ljusgrön i ansiktet mot slutet.
Nu skulle Gizmo vila ut några timmar och jag skulle få hämta honom när arbetsdagen var slut. Han var relativt pigg när jag kom runt halv fem och under hemresan jamade han visserligen endel, men hade han inte lite ljusare stämma måntro?
Jag fick ett instruktionspapper av doktorn där det stod att "din katt kommer att vara trött efter ingreppet, kommer att vilja vila i ett tyst och stilla rum under en varm filt... skall inte släppas ut under det färsta dygnet". Nu var det ju bara det att Gizmo hade inte läst detta papper utan skuttade glatt ner från sängen jag lagt honom i, efterlämnande endast ett doftspår, ner för att kolla matskålen för att slutligen smita ut vid första tillfälle som gavs! I skrivande stund är han fortfarande ute och visar upp sin nya stuss för de andra kattorna i grannskapet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar