Dagens sista stopp var Kantarellen. Ia hade försett mej med världens längsta shoppinglista och för att ytterligare ställa till det för mej skrivit saker som "gula ärter", "torkade sojabönor" och "helmipuuro", jag var helt enkelt dömd att förtorka i en matvarubutik för evigt.
Jag började med att testa min simultanförmåga genom att ringa Thomas, jag gick omedelbart vilse. Sen träffade jag Jobb-Jimmy som handlade åt sin farmor (han är väl för bedååårande endå) och sällan har jag sett en person som sett så malplacerad ut.
Efter en timme och en kvarts irrande mellan hyllorna hade jag inte bara en rågad vagn utan även liemannen som följeslagare. Endast genom att uppbringa mina allra sista krafter lyckades jag hasa mej till kassan där Tant Eivor tålmodigt satt och väntade (de har speciella kundsläpare på större butiker som ser till att kunder som tappat livsgnistan kommer fram till kassan och kan betala). Tant Eivor hade förövrigt bjudit mej på sallad tidigare på dagen och den var god, tack snälla. 173 euro fattigare och fem matkassar rikare släpar jag mej nu hem för att ta ett sista farväl av min familj.
Inkommet 27.10.2007 01:17:38
Håller du på och skall bli sjuk? Om du har choppat hem döden så samlar du inte poäng. Man kan alltid åberopa öppet köp. Pengarna tillbaka.
öket
Svar:
Nä jag drog ut en tagg ur hans tass och då följde han mej hem.
Inkommet 27.10.2007 11:35:37
Schasa genast iväg honom!
Susy
http://blogg.alandstidningen.ax/susy
Svar:
Jag skickade honom med ove igår och har inte hört av nån av dom sen dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar